1922–1947
Friidrotten framgångsrik, bollsporterna växer
HIFK:s följande 25 år inleddes i friidrottens starka grepp, medan bollsporternas tillväxt ända upp till den finländska toppen blev starkare under 1930-talet. Under denna tidsperiod skapades även några helt nya HIFK-grenar: orientering, ishockey och handboll blev nya medlemmar i HIFK-familjen och bidrog till att dess repertoar av idrottsgrenar blev allt mångsidigare.
Föreningens tunga framgång inom friidrott fortsatte som tidigare även under 1920-talet. HIFK vann Kaleva-pokalen åren 1923, 1924 och 1933 och hade många starka friidrottare på både nationell och internationell nivå. HIFK:s friidrottare noterades för flera finländska rekord och FM-medaljer.
Erik Wilén vann ett otroligt saldo på 50 FM-guld under sin karriär och är föreningens tills vidare enda OS-medaljör i friidrott tack vare sitt OS-silver på 400 meter häck i OS i Paris sommaren 1924. Tidsperioden som nu behandlas förde även med sig mer internationell framgång mot slutet av den, då det blev två medaljer i EM 1946: Bertel Storskrubb vann Europamästerskapet på 400 meter häck och Nils Nicklén EM-brons i höjdhopp.
Bebbe blir Europamästare, på sista häcken i Oslo.
Bollsporterna blev starkare inom HIFK, vilket till exempel det första finska mästerskapet i fotboll från år 1930 (drygt 20 år efter fotbollssektionens uppkomst) tyder på. Guldet var ett resultat av flera framgångsrika år, eftersom man redan hade vunnit FM-silver under de två föregående åren. Det andra kvartsseklet i HIFK:s historia är föreningens mest framgångsrika inom fotboll, då man blev bäst i landet även 1931, 1933, 1937 och 1947. Dessutom tog HIFK FM-silver 1934 och 1935 samt FM-brons 1932 och 1936.
IFK:s bästa fotbollslag genom tiderna, mästarna 1933: stående fr. v. Gunnar Åström, Ernst Grönlund, Albin Lönnberg, Holger Salin, Olof Strömsten; på knä: Ali Nylund, Jalle Malmgren, Leo Karjagin; sittande fr.v. Frans Karjagin, Gunnar Närhinen, Ragnar Lindbäck. Alla elva är internationella spelare med landskapsmeriter.
I bandy blev 1920-talet en klart tyngre period jämfört med hur det var under sektionens allra första år. FM-silvret 1929 var HIFK:s första bandymedalj på tio år, men efter det skulle De Stjärnprydda snart igen vara en del av den inhemska bandytoppen. Från FM-silvret 1933 följde 13 raka medaljer, av vilka sex stycken var guldfärgade. Under krigsåren 1940 och 1942 spelade man inte alls om medaljer i bandy.
HIFK:s orienteringssektion grundades officiellt i februari 1934, även om grenen redan tidigare var bekant inom HIFK-gemenskapen. Orienteringen tog även skidåkningen under sina vingar. Första FM-guldet i orientering delades ut till Kaj Englund i FM i Vichtis 1936. Utöver honom fick HIFK:s idrottare även andra, tredje och fjärde plats – och i topp-10 fanns hela sju IFK:are!
Handboll har varit en del av HIFK:s idrottsutbud sedan 1940-talet. Även här noterades föreningen snabbt för fin framgång då man vann FM-guld för herrar 1945 och damer 1946.
Utöver handbollen fick även HIFK:s idag största idrottsgren – ishockeyn – sin början under denna 25-årsperiod. HIFK:s första ishockeymatch spelades i februari 1928, då man i Finlands genom tiderna andra ishockeymatch på FM-nivå mötte Kiffen. Ett år senare började en 18 års paus för ishockeyn inom HIFK, eftersom man följande gång tävlade i grenen i januari 1947.
Pelle Lindholm i typisk bandykeeperparad.
Det var ändå inte enbart idrottslig framgång som karaktäriserade dessa 25 år. Krigsårens stora sorg och de mänskliga förluster som uppstod som en följd av dem påverkade naturligtvis även HIFK-gemenskapen. Under årsmöten och andra sammankomster hedrades minnet av alla de föreningsmedlemmar som stupat i vinter- och fortsättningskriget. Ännu idag är det vanligt förekommande att de stupade HIFK:arnas minnen hedras av HIFK-grenarna i samband med Självständighetsdagen.
Till slut ännu en rolig kuriositet – HIFK:s klubbtidning Helsingfors Kamraten utkom nämligen för den allra första gången redan år 1925. Tidningen är fortfarande en aktiv del av HIFK:s gemenskap av idrottsgrenar idag. Den utkommer fyra gånger per år till alla HIFK-medlemmar och innehåller en omfattande överblick över det som är aktuellt inom de olika grenarna.
Källor:
Björkman, Ingmar: Idrottsföreningen Kamraterna r.f. – 100 år för Finlands idrott/100 vuotta Suomen urheilun hyväksi, 1897-1997 (1997)